Oro för lagförslag om
rivning av dämmen

I vintras presenterades ett förslag till en ny jaktlagstiftning, eller viltförvaltningslagstiftning, som den statliga utredningen föreslår att det ska heta framöver.  Utredningens uppdrag har varit att förenkla jaktlagstiftningen, som beskrivs som otydlig och svåröverskådlig. Uppdraget har också varit att den svenska lagstiftningen inte ska gå längre än EUs krav i art- och habitatdirektivet.

Hela utredningen är på nästan 500 sidor. Stora förändringar som föreslås gäller bland annat jakten på varg. Förslaget innehåller också förslag om nya regler för att riva bäverdämmen[1].

Bäverhyddan har ingången under vattnet. Fördämningen ligger nedströms och håller vattenståndet på en jämn nivå. Foto Sus Andersson

Ett av utredningens förslag är att rivning under maj till september ska räknas som allmän jakt. I dagens lagtext regleras det som skyddsjakt året om. Men man har ändå kunnat riva dämmen utan tillstånd under sommarmånaderna[2].

Eftersom dämmet har stor betydelse för bäverns möjlighet att överleva vintern föreslår utredningen att rivning av dämmen under oktober till april även i fortsättningen ska räknas som skyddsjakt. Då måste man ansöka hos länsstyrelsen om tillstånd. Om utredningens förslag går igenom kommer samma kriterier att gälla för att riva bäverdämmen som för annan skyddsjakt.

Bävrar kan ha flera dämmen längs ett vattendrag, men det som ligger närmast boet är extra viktigt för dem. Den fördämningen reglerar vattennivån så att ingången till boet – som antingen kan vara en hydda eller en bohåla i strandkanten – alltid ligger under vatten. Man skulle kunna säga att bävrarna tack vare dämmet har en ytterdörr av vatten till sitt bo. Därmed är boet skyddat mot rovdjur, och det blir inte heller för kallt därinne under vintern.

Även i fortsättningen ska grundförutsättningen för att förstöra ett bäverdämme under höst, vinter och vår vara att något samhällsviktigt hotas – exempelvis att en väg eller järnväg kan undermineras av en bäverdamm. Det ska inte finnas någon annan lämplig lösning och det får inte försvåra upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus. Men dagens formulering om att rivningen av ett bäverdämme måste vara ”absolut nödvändig” för att förhindra allvarlig skada stryks.

- De vanliga kriterierna räcker, säger utredningens huvudsekreterare Gunilla Skotnicka.

På frågan om hur utredningen kommit fram till det svarar hon att det är ”en allmän bedömning” och att någon fördjupad analys av konsekvenserna av att stryka det strängare kriteriet inte gjorts.

Naturvårdsverket har tidigare framhållit att dagens jaktförordning innebär att bäverdämmen som direkt skyddar ett bäverbo – primärdämmena – inte får rivas utan tillstånd ens under sommartid, eftersom en förstörd damm kan orsaka bävrarna onödigt lidande även under de varma delarna av året. ”Enskild bör iaktta stor försiktighet inför en rivning och enbart göra detta om det är uteslutet att dammbyggnaden har påverkan på boplatsen”, skrev Naturvårdsverket i en utredning om jakttider år 2020. Då föreslogs också en tydligare formulering i jaktförordningen, som dock inte genomfördes[3].

Enligt Gunilla Skotnicka har det inte varit meningen att göra någon större förändring i reglerna kring rivning av bäverdämmen. Som utredningen tolkat det nuvarande stycket i jaktförordningen om rivning sommartid pekar den inte uttryckligen på några kriterier för att få riva dämmena. Eftersom man då kan riva bäverdämmen utan tillstånd och utan kriterier, så är det inte skyddsjakt utan allmän jakt, har de resonerat.

Men man skulle också kunna tolka dagens förordningstext som att de allmänna kriterierna för skyddsjakt gäller även för rivning under sommaren – som att det exempelvis behöver vara risk för allvarlig skada och att det inte finns någon annan lämplig lösning.

Utredningen föreslår en ändring av formuleringen från att ”bävrars dammbyggnad, med undantag av boplats” får förstöras till att ”bävrars dammbyggnad, men inte hydda” får förstöras. Tanken var att det inte skulle innebära någon skillnad mot hur det är idag, säger Gunilla Skotnicka.

- Vi har tolkat det som att dagens skrivning gäller alla dammbyggen.

Den tolkning som Naturvårdsverket gjort, att dämmen som har betydelse för boplatsen inte får rivas, har inte gjorts.

När nu remissvaren har kommit in till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet är flera remissinstanser kritiska, särskilt mot att de strängare kraven för rivning under höst, vinter och vår tas bort[4].

Naturskyddsföreningen motsätter sig utredningens förslag helt. Föreningens framhåller att bävrar och deras dammar fyller en viktig roll för ekosystem, både i vatten och omgivande landområden. ”Ett förenklat regelverk för dammrivning riskerar att få negativ påverkan på biologisk mångfald och en rad ekosystemtjänster”, skriver föreningen.

Sveriges Lantbruksuniversitet vänder sig mot att mot att de strängare kraven för rivning under höst, vinter och vår tas bort, eftersom det kommer att orsaka betydande lidande och försämrad överlevnad för bävern.

Bäverforskaren Göran Hartman tycker dessutom att tidpunkten då rivning kan göras utan tillstånd är illa vald:

– Min uppfattning är att den 1 maj är för tidigt eftersom många ungar troligen föds då.

I utredningen sägs att maj till september är den tid då bävrarna påverkas minst av en rivning – men att ”bävern och dess ungar kan tvingas att byta boplats”.

– Jag undrar hur de tänkt att det ska gå till om bävrarna har nyfödda ungar, säger Göran Hartman.

Exakt när bäverungar föds är inte känt. Det är troligen någon gång i maj-juni. Det finns en oro för att klimatförändringarna gör att det sker allt tidigare. Läs mer här >>

– Jag känner inte till några fall då bävrar med små årsungar flyttat, vilket man på outtalade grunder hävdar att de gör. Det kan vara så att familjegruppen flyttar men årsungar lämnas att dö, säger Göran Hartman.

Världsnaturfonden är inne på samma linje: bäverungar riskerar att dö och de vuxna stressas när de ska försöka bygga upp rivna dämmen eller flytta.

”Om lagstiftningen dessutom signalerar att habitatförstörelse är en enklare eller mer lättillgänglig åtgärd än skyddsjakt finns en påtaglig risk för en normförskjutning, vilket i förlängningen riskerar att urholka de djuretiska hänsyn som lagstiftningen är avsedd att upprätthålla”, anser Världsnaturfonden.

Även länsstyrelsen i Örebro vill ha kvar det strängare kriteriet för rivning under oktober till april.  ”Förslaget är alltför långtgående med hänsyn till risken för djurs lidande”, enligt remissvaret.

Däremot välkomnar länsstyrelsen i Örebro att rivning blir allmän jakt istället för skyddsjakt under sommarmånaderna. Det görs med hänvisning till att det har funnits ett kriterium för att få förstöra bäverdämmen – men att det varit svårt att hantera.

”Förutsättningen för att riva dammar på sommaren har varit att brukaren själv gör en bedömning om dammrivningen påverkar hyddans/boplatsens funktion”, skriver naturbevakaren Per Ahlqvist i ett mejl till bävrar.se.

Om den gör det krävs en ansökan om skyddsjakt. Om inte så river man på eget initiativ. Men för den enskilde kan det vara svårt att bedöma vilken betydelse en viss fördämning har.

Per Ahlqvist tycker att man kan avbyråkratisera processen sommartid:

”Viktigt för att lätta på reglerna i detta fall är att torrläggning av boplatser sommartid inte bedöms vara fatalt för bävrarna”, skriver han.

Länsstyrelsen i Västernorrland anser att utredningens båda förslag om rivning av bäverdämmen är bra. Dels säger miljöhandläggare Linda Rapp att rivning på sommaren i princip har behandlats som allmän jakt tidigare. Dels har bestämmelsen om skyddsjakt på vintern ofta använts för att avlägsna bäverdammar som hotar infrastruktur. Då anser inte länsstyrelsen att kriterierna ska vara strängare än för annan typ av skyddsjakt.

Naturvårdsverket har inte kommenterat utredningens förslag om reglerna för rivning av bäverdämmen i sitt remissvar. Det betyder dock inte att de svängt om att primärdämmen inte får rivas under sommarmånaderna, säger Lars Plahn, vilthandläggare på Naturvårdsverket. Bedömningen är att onödigt lidande ska kunna undvikas även med den nya viltförvaltningsförordningen.

– Det bör vara möjligt att säkerställa med vägledning och information. Det kan även vara värt att nämna att kravet om att inte orsaka viltet onödigt lidande också gäller vid allmän jakt, säger han.

Däremot har Naturvårdsverket reagerat på en annan del i förslaget till ny Viltförvaltningslagstiftning. Utredarna föreslår att Havs- och vattenmyndigheten ska yttra sig i ärenden som gäller ”jakt på viltarter som lever i hav eller vatten” – som ju exempelvis bävrar gör. Det riskerar att öka handläggningstiden om någon ansöker om skyddsjakt.

”Rör det sig om exempelvis en banvall som riskerar att skadas av en uppdämd bäck eller vägtrumma så tar det längre tid om ytterligare en myndighet ska höras”, enligt Naturvårdsverket.

Sus_Andersson