Artportalen hjälper dig att hitta bävrar
Webbsidan Artportalen.se är ett bra verktyg för den som vill hitta till nya bäverställen. Det finns tusentals rapporter från de senaste 20 åren.
På kartbilden från Artportalen ser det ut att finnas bävrar i hela Sverige - även om de är färre längst i söder och i norr. På ett övergripande plan är Artportalen ett bra verktyg för att få en bild av bäverns utbredning i Sverige. Och den som vill ut och spana efter bävrar kan använda webbplatsen för att hitta bäverställen.
Artportalen drivs av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Här samlas observationer av olika växter, djur och svampar, och syftet är att samla kunskap om olika arter. På webbplatsen finns rapporter om bäverspår sedan år 2000. Den används såväl av privatpersoner som vill hitta olika arter, som av forskare som analyserar flora och fauna.
Via söksidan går det att filtrera fram fynd från olika delar av landet, och se vad som rapporterats in under en viss tidsperiod. Det går att få listor eller se fynden på en kartbild.
Men det finns också ett antal fallgropar att se upp med:
Kartan ger bara en övergripande bild av var det siktats bävrar. De säger dock ingenting om hur vanligt det är med bävrar på en viss plats. Antalet prickar på kartan visar bara hur många rapporter som finns – inte hur många bävrarna är. Flera olika rapporter kan handla om samma bävrar. I tättbebyggda områden och på platser där många biologer eller andra ivriga artrapportörer rör sig finns i regel också många fynd – utan att det nödvändigtvis betyder att bäverpopulationen är tätare än någon annanstans.
En prick på kartan är inte heller någon garanti för att det verkligen var bäver som sågs. Rapporterna kan lämnas av vem som helst, och det händer att folk tar miste. Det inrapporterade fyndet från Helsingborg har ifrågasatts, medan spridningen i Lappland verkar vara huvudsakligen korrekt. Ett bra sätt att kolla fynden är att gå in på själva rapporten och se om det finns bifogade bilder. I bästa fall finns till och med bilder på bävern själv – men även fynd av exempelvis färska gnagspår är en signal om att här finns bäver.
Även gamla bäverspår kan ha sin charm.
Har rapporten några år på nacken kan den också vara inaktuell, även om den var korrekt när den lämnades. Bävrar flyttar ibland efter några år, och djur som fanns på en viss plats i fjol behöver inte göra det i år. Men det kan ändå vara intressant att besöka fyndplatsen för att kolla gamla spår – exempelvis för att se hur länge en bäverdamm som övergivits fortfarande finns kvar, eller alla vedsvampar som växer på gamla bäverfällda träd.
Det finns också många vita fläckar på Artportalskartan, även om det finns bävrar där. Hittar du bäverspår som inte finns med? Rapportera då gärna in dem! Bifoga gärna bilder. Därmed hjälper du andra naturintresserade, forskare och myndigheter att få en bild av hur bäverstammen utvecklas.
Länk till fynd av bävrar i Artportalen 2018 - 2022. Här kan du också göra egna sökningar och lämna egna rapporter.
Spana efter och rapportera gärna:
- Gnagda träd och buskar. Ange gärna ungefärlig omfattning på gnagen – är det enstaka gnag eller omfattande avverkning, hur stora är de största träden som fällts? Är det färska eller äldre gnag?
- Hydda. Ange gärna ungefärlig ålder, om det är känt
- Bohål – hål i strandbrink, inte i direkt närhet till hydda.
- Vinterförråd – samling av kvistar i vattnet utanför en hydda eller bohål
- Dämmen. Ange gärna ungefärlig ålder, om det är känt. Spana även efter igenbyggda diken och rör.
- Bäverskapad våtmark – ett större område som lagts under vatten av bäverns dämme.
- Bäverstigar på land och rutschkanor ned i vattnet.
- Kanaler. Ange gärna omfattning – enstaka eller många? Är det bara något breddade, vattenfyllda stigar eller riktigt djupa kanaler?
- Bävern själv. Ange antal, om möjligt även om det är unge eller vuxen. Men försäkra dig om att det verkligen är en bäver innan du rapporterar in! Säkra gnagspår är bättre än en osäker bäver.
Se även sidan Så spanar du bäver