Bäverjakt tillåten i hela landet

Sedan 2001 finns det allmän jakttid på bävrar i hela Sverige.

Efter utrotningen på 1800-talet var bävern längre fridlyst. Men i början av 1970-talet ansågs bäverstammen i Jämtland så stor, att en första licensjakt tilläts. Den utökades sedan i flera steg.

Idag är det tillåtet att jaga bäver i hela landet mellan oktober och maj för den som har jakträtt. I södra delarna av landet är det tillåtet fram till den 10 maj. Från Gävleborgs respektive Dalarnas län och norrut är gränsen den 15 maj[1].

Vid andra tider på året kan länsstyrelsen bevilja skyddsjakt. Det kan tillåtas om det är risk för allvarlig skada – exempelvis på skog, vägar eller om andra djur eller växter hotas.

Tidsgränserna hänger ihop med när bävern får ungar och hur länge ungarna anses vara helt beroende av sina föräldrar. Mycket av den svenska bäverjakten bedrivs på våren. Det beror dels på att bävern är nattaktiv, och kvällar och morgnar är ljusare fram på vårkanten. Dels vill många jägare ägna sig åt annan jakt på hösten. Och dels håller sig bävrarna ofta bättre gömda under vintern, då de tillbringar mycket tid i hyddan, och kan simma ut dolda under ett istäcke.

- Det mesta av jakten sker de sista veckorna av jakttiden, säger Rikard Södergren på Svenska Jägareförbundet.

Bäverjakt kan vara extra svårt, eftersom bävern har bra luktsinne, och försvinner om den anar oråd. Träffytan är liten, och avståndet ofta kortare än för andra djur.

- Det innebär att kulan går lägre än vad man kanske tror.

En nackdel med vårjakten är att mindre del av en dödad bäver kan tas tillvara – pälsen är inte lika fin, utan det är då oftast bara köttet som kan användas.

- Jag träffade en kanadensisk trapper som bara skrattade åt oss i Sverige, berättar Rikard Södergren. Vårskinn är inget att ha - ska du ha skinnen är november bästa jakttiden.

Att bereda skinnen kräver stort tålamod.

- Bävrar är bland de mest svårflådda djuren, det är ett elände, säger Göran Hartman, lektor vid institutionen för ekologi Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Köttet är gott, försäkrar många som ätit det. Det anses smaka lite som hare. För den som vill prova på finns några recept här >>

Eftersom en del av den jakt som bedrivs sker för att undvika skador på mänsklig verksamhet – exempelvis jordbruk, skogsbruk och vägar – är det många dödade bävrar som inte tas tillvara alls.

- Det är ett väldans slöseri med en resurs, tycker Göran Hartman.

Enligt Svenska Jägareförbundets statistik skjuts drygt 6 000 bävrar per år. Antalet bygger på en statistisk beräkning för hela riket. Den utgår från frivilliga jägarrapporter, som räknats upp länsvis. Det är alltså inga exakta uppgifter.
Källa: Viltdata.se/Svenska Jägareförbundet

Bäver får jagas med kula. Enligt Naturvårdsverkets[2] regelverk måste ammunitionen som används till bäverjakt vara av klass 2. Det innebär att kulan måste väga minst 3,2 gram och ha en tillräckligt hög energi när den träffar. Ungefär 6 000 bävrar skjuts varje år i Sverige enligt Svenska jägareförbundets statistik.

Länsstyrelsen kan också ge tillstånd för att jaga med slagfällor, alltså fällor som dödar djuret direkt. Det tillåts bara om konventionell jakt inte fungerar. Bara godkända fällor får användas, och det krävs att jägaren har en särskild utbildning för att hantera dem[3],[4],[5]. Hur många bävrar som dödas med fällor finns det ingen statistik på.

Anledningen till att fällor inte betraktas som förstahandsval är att det finns risk döda fel djur – framför allt utter.  Men Göran Hartman, lektor vid institutionen för ekologi och en av Sveriges främsta bäverforskare, propagerar för att fällor borde användas mer.

- Det stora problemet med bäverjakt idag är att det inte går att göra eftersök om bävern inte dör direkt. En skadskjuten bäver dyker, simmar iväg och gömmer sig någonstans – den är borta, och går en plågsam död till mötes.

Det finns inte mycket forskning kring hur utbrett problemet är, men i en norsk studie var det sju av 163 skjutna bävrar som inte gick att återfinna[6]. Om den andelen vore giltig för svenska förhållanden skulle det innebära att ungefär 250 djur skjuts utan att återfinnas varje år.

- Sätter du fällan rätt är risken att dräpa fel djur liten, menar Göran Hartman.  Men sätts den fel är risken stor att fånga något annat djur.

Det finns också en tillåten fälla för att fånga bävrar levande[7],[8]. Den kräver inget särskilt tillstånd, men får inte användas mellan 16 april och sista juli. Fällan måste vittjas minst två gånger per dygn – och helst ha en larmanordning. Fångas en bäver måste den antingen dödas direkt eller släppas direkt. Att fånga bävrar för att sätta ut dem någon annanstans är inte tillåtet – möjligen kan man få flytta dem för att avliva dem på annan plats, ifall det innebär att det blir säkrare.

Även att riva dämmen och förstöra bävrars bon räknas som jakt, och regleras i jaktförordningen. Därutöver kan även andra lagar gälla. Läs mer här >>.

Sus Andersson