Kameror ska avslöja
när bäverungar föds

Dagens jakttider för bäver är bland annat satta så att jakten ska vara slut när bävrarna får sina ungar. De flesta föds i maj – juni, men exakt hur spridningen i tid ser ut är inte känt. Den tionde maj är sista dagen för bäverjakt i södra Sverige och den 15:e i norr.Men idag kommer våren betydligt tidigare än förr. I delar av landet handlar det om tre – fyra veckor tidigare än för 50 år sedan. Om klimatförändringarna också gör att bävrarna får ungar tidigare, skulle det kunna innebära att honor som precis fött ungar blir dödade under jakten.

Bäverungarna tillbringar sina första veckor i hyddan, så exakt födelsetid har man hittills inte riktigt haft koll på. Det är inte heller känt om och i så fall hur det skiljer sig i olika delar av landet – trots att man alltså valt att ha olika jakttider i olika delar av landet.

Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, ska nu undersöka bäverns och ytterligare sex djurarters reproduktion, i ett projekt som finansieras av Naturvårdsverket. Resultaten ska kunna användas av Naturvårdsverket som underlag för nästa revidering av jakttiderna, berättar Fredrik Widemo på institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU, som leder hela projektet.

- Vi har konstaterat att det finns brister i kunskapsunderlaget för de här arterna, säger han.
- Vi hoppas få fram en geografisk upplösning på när de får sina ungar, hur länge de ger di och hur länge ungarna är beroende av sina föräldrar.
När jakten pågår och jägares attityder till jakttiderna ska också studeras.
Frauke Ecke, som delar sin tid mellan SLU och en professur vid Helsingfors universitet, håller i bäverprojektet tillsammans med Göran Hartman från SLU.
- Vi kommer att använda tre olika metoder för att bättre förstå bäverns reproduktion, berättar Frauke Ecke.

Kameror kommer att sättas upp inuti bäverhyddor för att kunna följa bäverungarna från födseln tills att de börjar kunna klara sig alltmer på egen hand.
- Det är inte alldeles enkelt, det funkar inte med vanliga viltkameror, säger Frauke Ecke. Dessutom måste vi kunna få in kamerorna i hyddorna utan att förstöra dem, och utan att orsaka för stora hål; på vintern måste hyddan vara tät.
Forskarna kommer även att be jägare att lämna in prover från ett antal bävrar som skjutits under ordinarie jakttid. De ska dissekeras för att se om det finns foster och i så fall hur långt gångna de är. Den tredje metoden är ännu under utveckling.

- Vi kommer att försöka mäta hormoner i vattnet runt bäverhyddan – hormoner som hänger ihop med mödrarnas reproduktion. Men vi vet ännu inte hur bra det fungerar.

Forskningen finansieras av Naturvårdsverket och har en total budget på 17,5 miljoner kronor. Sju olika arter ska studeras. Förutom bäver ingår rödräv, grävling, skogsmård, iller, skogshare och fälthare i det treåriga programmet.

En annan fråga som rör bäverungars överlevnadschanser lyftes när Naturvårdsverket gjorde sin senaste översyn av jakttiderna 2020. Då föreslogs att en ändrad startpunkt för rivning av bäverdämmen skulle utredas.

Idag är det enligt jaktförordningen tillåtet att riva bäverdämmen från maj till september, om de exempelvis ställer till problem för markägare eller infrastruktur.
Anledningen till att bävrar dämmer är att de vill vara säkra på att alltid ha ingången till boet under vatten, där den är mer skyddad. Hittills har bäverdammar inte bedömts vara lika livsviktiga för djuren på sommaren som på vintern. Men det är inte känt hur en rivning av ett dämme påverkar livschanserna för bäverungar - exempelvis om ett dämme som rivs i maj lämnar bohålet oskyddat precis när ungarna är nyfödda.

Någon sådan studie har dock ännu inte påbörjats, berättar Nils Mårtenson, vilthandläggare på Naturvårdsverket. Men han säger till bävrar.se att det inte ska tolkas som att de släppt frågan.
- Vi har ju konstaterat att en utredning behövs, men vi har inte kunnat prioritera den frågan.
Om ett par månader påbörjar Naturvårdsverket sin allmänna översyn av jakttiderna. Ett förslag till regeringen ska vara klart 2026.

Sus Andersson