Inga enkla svar om bävrar och fisk
Bävrar påverkar de lokala fiskbestånden på flera sätt. Framförallt är det genom att bygga dämmen i små vattendrag, men också genom att flytta stammar, grenar och kvistar ned i vattnet från land. Ämnesområdet är mycket komplext, och alltifrån höjd över havet till regnmängder kan påverka bäver-fiskrelationen
Bävrar och fiskar har utvecklats och levt sida vid sida i flera miljoner år, långt innan det fanns människor. Bäverdammar är dessutom sällan några permanenta konstruktioner utan kommer och går. Det beror på att i vår del av världen är återväxten av bävrarnas föda ofta långsammare än bävrarnas konsumtion. Det resulterar i att bävrarna måste flytta efter ett tag, och då underhållet av dämmet upphör så brister det oftast. I en finsk studie varade 90 procent av alla bäverdämmen i bara ett till fem år, även om de hade ett extremt undantag som varit intakt i 34 år (1).
Vilken betydelse bävrars dämmande får på fiskbeståndet varierar kraftigt beroende på vilka fiskarter man tittar på och på vilken lokal det gäller. Generellt kan man säga att bävrars verksamhet ökar variationen av livsmiljöer i ett vattendrag, vilket resulterar i en ökad biologisk mångfald. Överdämda ytor och förflyttning av grenar, kvistar och annat från land till vatten resulterar i en ökad näringstillförsel och därmed en ökad produktion av allt från ryggradslösa djur till fiskar.
Vandrande fisk
Den mest kontroversiella konsekvensen av ett bäverdämme är när det hindrar vandrande fiskar, framför allt havsöring och lax, från att nå lekplatser uppströms. Tyvärr är kunskapen om i vilken mån lekfiskar kan passera bäverdämmen bristfällig. Många faktorer spelar in, som till exempel dämmets höjd, vattenföringen, vattendjupet nedströms dämmet, fiskart och fiskens storlek. Effekten kommer i stor utsträckning att bero på plats och tidpunkt.Om det finns lekgropar uppströms ett bäverdämme kan man indirekt avgöra om vuxna laxar tagit sig förbi dämmet. I en studie från den kanadensiska atlantkusten visade det sig att laxar kunde göra det - men bara när regn hade ökat vattenflödet (2).
Även om lekfiskar tvingas leka längre nedströms än de annars skulle ha gjort kan de ändå utnyttja de övre delarna av vattendraget för sin reprodukion. Helt klart är nämligen att stirr, yngel av havsöring och lax som är mellan ett och fem år gamla, har mycket god förmåga att ta sig förbi bäverdämmen och utnyttja resurser längre upp i vattendragen (3,4). Stirrens tillväxt kan också vara bättre i bäverdammar än i andra delar av vattendraget (5) men det är inte alltid man kunnat se en sådan effekt (3).
Att effekten skiljer sig mellan olika typer av vattendrag komplicerar bedömningen. I en genomgång av ett av ett antal amerikanska studier drog man slutsatsen att laxartade fiskar som bäckröding, öring, regnbåge, silverlax och kungslax gynnades av bäverns närvaro i vattendrag på högre höjder, men missgynnades i dem som låg på lägre höjd. (6).
Studier från amerikanska västkusten har kommit till slutsatsen att produktionen av silverlax – coho – är extremt gynnad av närvaron av bävrar i vattendragen (7). Det beror på de goda förutsättningar det ger laxen under de första levnadsåren.
Att bäverdämmen kan begränsa lekfiskars vandring till lekplatser är tämligen klart. Det betyder dock inte med nödvändighet att det långsiktigt har en negativ effekt på beståndet. Ibland kan det uppenbarligen vara precis tvärtom.
En slutsats är att man bör se till den långsiktiga produktionen av fisk i ett vattendrag och inte bara fokusera på hur långt upp i systemet som lekvandringen når en viss säsong. Det är först då man kan få reda på om bävrarnas närvaro har en positiv eller negativ inverkan på bestånden av lax och havsöring.
Stationär öring
En svensk studie har visat att det i bäverpåverkade åsträckor fanns färre öringar än i opåverkade åsträckor. Å andra sidan var öringarna större i bäverdammarna, och det hittades mer av den lilla karpfisken elritsa (8). Att de största öringarna finns i bäverdammarna är något som även andra funnit (9). I Skottland gjordes en undersökning där man jämförde två likartade och närliggande vattendrag. Det ena var bäverpåverkat och det andra opåverkat. Det var visserligen fler årsungar av öring i det opåverkade vattendraget, men fiskarna i äldre årsklasser var både fler och större i vattendraget som var påverkat av bävrar (10).
Referenser
1.Kivinen, S, Nummi, P, Kumpula T. 2020. Beaver-induced spatiotemporal patch dynamics affect landscape-level environmental heterogeneity. Environ Res. Lett. 19. Doi: 10.1088/1748-9326/ab9924
2.Taylor B, Macinnis C, Floyd TA. 2010. Influence of rainfall and beaver dams on upstream movement of spawning Atlantic salmon in a restored brook in Nova Scotia, Canada.
River. Res. Applic. 26: 183–193. Doi: 10.1002/rra.1252
3.Malison RL, Halley DJ. 2021. Ecology andmovement of juvenile salmonids in beaver-influenced and beaver-free tributaries in the Trøndelag province of Norway.
Ecol Freshw Fish.29:623–639. Doi: https ://doi.org/10.1111/
eff.12539
4.Virbickas T, Stak?nas S, Stepon?nas A. 2015. Impact of Beaver Dams on Abundance and Distribution of Anadromous Salmonids in Two Lowland Streams in Lithuania. PLoS ONE 10(4):e0123107. Doi: https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0123107
5.Sigourney DB, Letcher BH, Cunjak RA. 2011. Influence of beaver activity on summer growth and condition of age-2 Atlantic salmon parr. Trans. Am. Fisheries Soc.135:1068-1075.Doi: https://doi.org/10.1577/T05-159.1
6.Johnson-Bice SM, Renik KM, Windels SK, Hafs AW. 2018. A review of beaver–salmonid relationships and history of management actions in the Western Great Lakes (USA) region.
N. Am. J Fisheries Manage. 38: 1203-1225. Doi: https://doi.org/10.1002/nafm.10223
7.Pollock MM, Pess GR, Beechie TJ, Montgomery DR. 2011. The importance of beaver ponds to Coho salmon production in the Stillaguamish River Basin, Washington, USA. N. Am. J Fisheries Manage. 24: 749-760. Doi: https://doi.org/10.1577/M03-156.1
8. Hägglund Å, Sjöberg G. 1999. Effects of beaver dams on the fish fauna of forest streams. Forest Ecol. Manage. 115:259-266.
9.Bylak A, Kukuła K, and Mitka J. 2014. Beaver impact on stream fish life histories: the role of
landscape and local attributes. Can. J. Fish. Aquat. Sci. 71: 1603–1615.
Doi: dx.doi.org/10.1139/cjfas-2014-0105
10.Needham, R. J., Martin Gaywood, Angus Tree, Nick Sotherton, Dylan Roberts, Colin W. Bean, and Paul S. Kemp. The response of a brown trout (Salmo trutta) population to
reintroduced Eurasian beaver (Castor fiber) habitat modification
Can. J. Fish. Aquat. Sci. 78: 1650–1660 (2021) Doi: dx.doi.org/10.1139/cjfas-2021-0023