Bävrarnas hemliga nattliv
Det är på nätterna det mesta händer i en bävers liv, eftersom de flesta bävrar är nattaktiva.
Här har vi samlat några filmklipp ur ett bäverpars förehavanden en januarinatt. De äter, putsar sig, försöker bygga ett dämme och parar sig.
Dammbygge
Bävrar bygger fördämningar för att vara säkra på att ingången till deras bo ligger under vatten. Det i sin tur för att vara skyddade från rovdjur och för att hålla en jämn temperatur i hyddan. En hög och stabil vattennivå behövs också om de lägger upp ett vinterförråd.
Dammarna skapar också säkra transportvägar för bävrarna när de ska ta sig till olika platser och hämta hem mat och byggmaterial.
Men det tar tid att lära sig hur man får till tekniken, det visar vedermödorna för bäverparet i filmklippet.
– Det är nog ett ungt par, gissar pensionären Johnny Ahl, som filmat bävrarna med sin åtelkamera.
– De är ganska klantiga, konstaterar han. De gräver upp slam och försöker lägga det till rätta, men det rinner iväg. Och då sätter sig en av dem och käkar istället för att bygga vidare!
Till slut bestämmer sig Johnny Ahl för att hjälpa dem på traven.
Ett bäverdämme byggs av pinnar i olika storlekar. Äldre, starkare och mer erfarna bävrar använder i betydligt högre grad större grenar som bas i bygget, som sedan också förstärks med stenar och lera.
Det finns berättelser om bävrar som byggt upp rivna dämmen över en natt, men oftast pågår grundarbetet till ett nytt dämme under någon eller några veckor. Reparationer, underhåll och utbyggnader ägnar sig bävrarna åt så länge bor kvar på platsen.
Lusten att dämma är medfödd. En svensk forskare, Lars Wilsson, kunde på 1960-talet visa att ljudet av rinnande vatten triggar bävrars lust att dämma.
Matstund
Filmklippen är från en januarinatt, och då är det vinterdiet som gäller för bävrarna: framför allt tunna kvistar men också bark från något grövre kvistar.
Ett av Johnny Ahls favoritklipp är när en av bävrarna knipsar av en tunn gren på hälften, vänder ena halvan mot sig och liksom ”matar” in den i munnen.
Man kan också se hur bävrarna kan hålla en pinne mellan de små handliknande framfötterna, och”svarva” av barken – lite som när Kalle Anka och Musse Pigg äter majskolvar i den tecknade tv-filmen på julafton.
I det här fallet äter bävrarna utomhus vid sitt dämme. Men på vintern kan bävrarna också sitta inne i sin hydda och äta. De lägger upp vinterförråd av mat utanför hyddan genom att sticka ned grenar i botten under vattnet. Är det kallt kan de bara simma ut och förse sig, och sedan simma in igen, utan att behöva gå ut i kylan. Det här förutsätter att vattnet är tillräckligt djupt för att förrådet ska gå att komma åt under isen – något som i små vattendrag kräver att det har dämts.
Vill man spana efter vinterförråd kan man se att hyddan har som en förlängning av småkvistar någon eller några meter ut i vattnet utanför hyddan. I södra Sverige är det dock vanligt att bävrarna inte lägger upp något vinterförråd, eftersom det sällan blir så kallt att det behövs. Några minusgrader har de inga problem att ge sig ut i. Och färskgnagda pinnar verkar vara att föredra framför äldre, lagrade.
Insamling
För att få byggmaterial och mat fäller bävrarna ibland större träd, även om de oftast bara använder mindre kvistar och grenar. En stor trädkrona ger en ordentlig samling av grenar på ett och samma ställe, som sedan kan skördas av bävrarna. Men det är inte alltid så lätt när grenarna trasslar in sig i varandra…
Putsning
Bävrar är noga med hygienen, och putsar sig ofta. Det är livsviktigt för dem att pälsen är ren och välkammad för att den ska isolera i kallt vatten.
I filmklippen verkar bävrarna vara extra noga med att putsa magen. Kanske är det för att den pälsen är mest speciell. Där sitter de mycket tunna hårstråna i underpälsen extremt tätt, det kan vara så mycket som 23 000 hårstrån på en kvadratcentimeter. Det kan jämföras med en människas hår, som har ett par hundra strån per kvadratcentimeter. (Ja, du läste rätt, tjugotre tusen hårstrån på en yta stor som en nedklippt pekfingernagel!)
Underhåren är bara ett par centimeter långa. Stråna i överpälsen är längre, sex – sju centimeter, och det är den som ger bävern dess färg. I Sverige är idag alla bävrar bruna, men på andra håll – och i den forna svenska bäverstammen – finns variationer från ljusa till svarta.
Parning
Just denna januarinatt var det parningsdags för bävrarna hos Johnny Ahl. De gör det i vattnet, honan simmar på mage och hanen ligger på sidan bredvid. Parningsakten är över på bara några sekunder, men upprepas ett antal gånger under natten.
Bäverungar föds sedan i maj - juni. Det finns en oro för att klimatförändringarna kan göra att bävrarna parar sig och föder ungar tidigare, vilket skulle innebära att dagens jakttider kunde behöva ändras. Läs mer i artikeln Kameror ska avslöja när bäverungar föds
Johnny Ahls intresse för bävrar började för flera år sedan. Han hade skaffat en åtelkamera till sitt lantställe i Stavsjöbruk i Kolmården. Till att börja med filmade han mest småfåglar och rådjur.
– Sen uppenbarade sig bävrarna. De dämde så att en brygga översvämmades. Det visade sig att de hade en hydda precis tvärs över ån.
Johnny Ahl satte upp åtelkameran nära åns mynning i Gäddsjön, där bävrarna byggde sitt dämme.
– Det är kanske 75 meter ifrån hyddan. När det är isbelagt simmar de utan problem från hyddan hela vägen, berättar han.
Men han undrar också om de hål i isen han upptäckt längs sträckan kan vara bävrarnas verk, att det skulle vara andningshål.
Bäverforskaren Göran Hartman, lektor vid institutionen för ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, bekräftar att det kan vara bävrarna som gjort hålen.
– Jag tror säkert att det kan vara bävrar som gjort hålen. Jag har hört av folk som sett när bävrar bryter igenom centimetertjock is.
- Jag vet inte hur de gör, men jag tror inte att det är med skallen. Möjligen så tar de sats från djupet och smäller i isen med skulderpartiet.
Pausar man filmen med dammbygget vid tiden 1.19 syns hur en bäver bryter igenom en tunnare isskorpa som precis bildats på vattnet.