Familjekär vegetarian med
fantastiskt luktsinne

Bävrar har en livsstil inte helt olik vår egen, men kanske än mer modern. De äter bara grönt och närproducerat, och anpassar födan efter säsong.

De lever i familjer, där ungarna deltar i hushållssysslor som att bättra på hyddan.

Likt människor saknar bävrar mörkerseende, trots att de är nattaktiva. Det gör att en bäver är helt beroende av sin hörsel och sitt otroliga luktsinne.

En bäver i vattenbrynet, just uppkommen ur vattnet. Lägg märke till den karaktäristiska svansen, och hur händerna skiljer sig från fötterna. Foto: Victoria Rennerstål.

Bävern är en gnagare som spenderar stora delar av sitt liv i vatten, men den är också beroende av att kunna röra sig på land för att söka föda ¹. Den har simhud mellan tårna och en platt svans som fungerar som ett roder².

Svansen används också för att skrämma bort ovälkomna gäster; när bävern känner sig trängd slår den svansen mot vattenytan som skapar ett smällande ljud och ett väldigt plaskande².

Händerna liknar våra med sina fem fingrar, som de smidigt använder bland annat för att greppa föda, men också för att bära mat och byggmaterial³. Framtänderna som bävern använder för att fälla träd är järnförstärkta4 och växer hela bäverns liv då det idoga gnagandet ständigt nöter ned dem^3,5.

Bäverns tänder innehåller mycket järn, för att de ska vara starka. Järnet ger tänderna den roströda färgen. Foto: Sus Andersson

Livsstil

Bäverns matsedel skiljer sig mellan vinter- och sommarhalvåret; under vintern får den klara sig på bark och kvistar från lövträd som den samlat på sig under hösten^1,3. Favoritträden är sälg, asp och björk^5,6,10. Framåt våren och sommaren äter den mer skott, gräs och örter^1,2,5. Lövverken kommer bävern åt genom att fälla träd med hjälp av sina starka framtänder. Tunnare stammar och grenar används till bygge av damm och hydda^3,10. Dämmen hjälper till att höja vattennivån runt hyddan, vilket gör den mer svåråtkomlig för bäverns naturliga fiender, såsom varg och björn. Ingången är belägen under vattenytan och nås således endast via vattnet^2,3,10. En reglerad vattennivå säkerställer också att maten i vinterförrådet, som ligger under vattenytan, inte blir torrlagd³.

Bävern lever främst i sött och bräckt vatten och bebor Norrland, Svealand och norra Götaland^2,5, men enstaka exemplar lever även utmed Sveriges västkust. Dock är den beroende av att kunna tvätta sig ren med sötvatten, då saltet försämrar pälsens isolerande effekt⁵. Bävern är noggrann med hygienen och tvättar sin bruna päls omsorgsfullt dagligen för att hålla den slät och fri från lera och skräp som annars försämrar pälsens vattenavvisande effekt³. Tvättandet och putsandet är också en viktig social ritual för bävern, då detta är något som görs på varandra inom par men även inom familjer³.

Livscykel

Bäverns familjekonstellationer är inte helt olika många människors: de lever i monogama par där de ofta håller ihop livet ut¹. Hyddan byggs först när ett par bildats, då den främst utgör skydd för ungarna. Singeldjur lever ofta i hålor^1,2,6. Parningssäsongen pågår från januari till februari³ efter vilken det i mitten på maj föds en kull på en till tre ungar^3,10,11. Den första månaden stannar ungarna inne i hyddan, för att sedan börjar spendera nätterna ute³. De får di av sin mor i två till tre månader¹², men kan äta och spjälka löv och träddelar redan från en veckas ålder^1,3. De lever med föräldrarna tills de når könsmognad vid cirka ett och halvt, till två års ålder, då de söker upp ett nytt, eget revir^3,10. När de hittat en partner får de snart sina egna ungar. En bäver i det fria blir i snitt åtta år¹⁰ och djur som överlever sina första år blir ofta runt 14 år¹. Äldre exemplar kan bli upp emot 20 år gamla^1,5.

Lovisa Hökby

Familjeliv i hyddan

En vanlig dag i hyddan under ungarnas första veckor i livet, redan igång med att hantera kvistar. Höj volymen och lyssna på bävrarnas intensiva pratande! .

Länk till filmen på Youtube

Referenser

Campbell, R. (2009). Demography and life history of the Eurasian beaver. (PhD thesis). Merton College. Länk till artikeln
Artfakta (2022). Bäver- Castor fiber. SLU - Sveriges Lantbruksuniversitet. Länk till artikeln
Wilsson, L. (1971). Observations and Experiments on the Ethology of the European Beaver (Castor fiber l.) - A Study in the Development of Phylogenetically Adapted Behaviour in a Highly Specialized Mammal. 161. Länk till artikeln
Machoy-Mokrzyńska, A., Kupnicka, P., Barczak, K., Korbecki, J., Gutowska, I., Sobolewska, E., Chlubek, D. & Baranowska-Bosiacka, I. (2022). Distribution of Elements in Beaver (Castor fiber) Tooth Enamel as a Sign of Environmental Adaptation: the Special Role of Fe, Co, Mg, and Fluorides (F−). Biological Trace Element Research. Länk till artikeln
Vanhoenacker, D. (2019). Bäver - Naturhistoriska riksmuseet. Länk till artikeln
Nationalencyklopedin (2022). Bäver. Länk till artikeln
Reynolds, P.S. (2002). How big is a giant? - The importance of method in estimating body size of extinct mammals. Journal of Mammalogy, 83 (2), 321–332. Länk till artikeln
Parmalee, P. W., & Graham, R. W. (2002). Additional records of the giant beaver, Castoroides, from the Mid-South: Alabama, Tennessee, and South Carolina. Smithsonian Contributions to Paleobiology, (93). Länk till artikeln
Rosell, F. & Nolet, B.A. (1997). Factors Affecting Scent-Marking Behavior in Eurasian Beaver (Castor fiber). Journal of Chemical Ecology, 23 (3), 673–689. Länk till artikeln
Nolet, B.A. & Rosell, F. (1998). Comeback of the beaver Castor fiber: An overview of old and new conservation problems. Biological Conservation, 83 (2), 165–173. Länk till artikeln
Parker, H. & Rosell, F. (2001). Parturition dates for Eurasian beaver Castor fiber: when should spring hunting cease? Wildlife Biology, 7 (1), 237–241. Länk till artikeln
Zurowski, W., Kisza, J., Kruk, A. & Roskosz, A. (1974). Lactation and Chemical Composition of Milk of the European Beaver (Castor fiber L.). Journal of Mammalogy, 55 (4), 847–850. Länk till artikeln

Familjekär vegetarian med fantastiskt luktsinne