Film ska öka
kunskapen om bävrar
Se bävrar gnaga ner ett träd, reparera en damm och skapa sitt eget vägnät. I en ny film ges en snabbversion av bäverns historia och vad den gör i ekosystemet.
- Det är vår främsta naturvårdare, som dessutom gör jobbet gratis, säger Frauke Ecke, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och professor vid Helsingfors universitet.
Genom filmen följer vi också jakten på sanningen om vad kung Gustav den tredjes hatt egentligen var gjord av.
I samband med den internationella bäverdagen har en ny film om bävrar haft premiär. ”Bävern – ingenjör och vandal” heter den, och finns att se på Sveriges lantbruksuniversitets, SLUs, Youtube-kanal.
Filmen vänder sig till en intresserad allmänhet och har tagits fram inom ramen för de EU-finansierade forskningsprojekten Merlin och Beprep. Merlin handlar om restaurering av sötvatten och Beprep om att förebygga framtida pandemier.

Frauke Ecke. Foto Sverker Johansson.
Båda har koppling till bävrar. Dels är bävern en nyckelart, som skapar myllrande våtmarker. I de andra länder som deltar i projektet handlar det om våtmarker som människor skapar, men i det svenska projektet har forskarna valt att fokusera på bäverskapade våtmarker.
- Bävern fyller till exempel på med död ved som många hotade arter är beroende av, säger Frauke Ecke, universitetslektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet.
Omkring hälften av alla hotade arter är beroende av död ved. Och knappt 700 av de arter som klassas som hotade i den nya rödlistan är beroende av våtmarker[1].
- Bävern är vår främsta naturvårdare och gör dessutom jobbet gratis, säger Frauke Ecke.
Det finns också funderingar på om bävrar och bävrars våtmarker kan bidra till att sprida sjukdomar, som exempelvis att myggor kan sprida harpest. Men av det forskarna har sett hittills är bävern inget hot. Hög biologisk mångfald bidrar till att minska andelen infekterade djur.
- Många av de arter som finns i artrika miljöer är rovdjur, konstaterar Frauke Ecke. De här vattenmiljöerna är mycket bra för många fiskar och amfibier som käkar upp mygglarver.
I filmen får vi också följa försöken att ta reda på vad den hatt som kung Gustav III bar när han blev mördad 1792 egentligen var gjord av. Vid det laget hade den europeiska bävern redan utrotats i många länder, och stora mängder bäverskinn importerades från Nordamerika. Så var kungens hatt gjord av svensk eller amerikansk bäver – eller var den rent av inte ens en äkta bäverhatt? Det förekom en del fusk med det dyrbara materialet. DNA-prov kanske kan avslöja om kungen blivit lurad och fått en hatt där kaninhår blandats med bäverpäls.
Se filmen
Länk till filmen på SLUs Youtubekanal >>
SLUs pressmeddelande om filmen
Länk till SLUs webbsida >>
Referenser
[1] SLU Artdatabanken. Rödlistade arter i Sverige 2026. https://pub.epsilon.slu.se/39759/3/slu-artdatabanken-rodlistan-2025.pdf

