Flera lagar styr rivning av bäverbyggen
Jaktförordningen, miljöbalken och väglagen är bara några av de lagar som styr när någon får, ska eller absolut inte får riva bävrars byggnadsverk. Å ena sidan ska inte bävrarna utsättas för djurplågeri. Å andra sidan ska inte människor eller egendom utsättas för allvarlig skada.
Om vattennivån i ett bäverdämt vattendrag blir för hög, och exempelvis svämmar över på ett olämpligt ställe, föreslås ofta att dämmet ska rivas. Under sommarmånaderna, 1 maj – 30 september, är det också tillåtet. I alla fall enligt jaktförordningen [1]. Men det får bara göras av den som har jakträtten. En markägare som drabbas av översvämmad mark, men där bävern byggt dämmet på någon annans mark, får inte riva på eget bevåg.
Många markägare kan dock vittna om att rivning inte alltid är en effektiv metod för att stoppa bävrarna. Ett dämme som rivits kan vara uppbyggt igen av bävrarna över en natt.
Ett alternativ till att riva bäverdämmen kan vara att installera rör eller andra konstruktioner som förhindrar översvämningar, men inte stör bävrarna.
Under vintern räknas det som ett jaktbrott att riva en bäverdamm. Det är för att bävrarna är beroende av att vattennivån i vattendraget ligger över ingången till deras hyddor – om deras damm töms riskerar de att frysa ihjäl. Begränsningen har alltså ingenting att göra med hur vanlig eller ovanlig bävern är i ett område, utan att rivningen inte ska leda till djurplågeri.
Om det finns särskilda skäl kan länsstyrelsen bevilja tillstånd att förstöra ett dämme även under tiden oktober – april. Men då krävs det att det exempelvis är fara för allmänheten eller egendom – och att rivningen inte lika gärna kan göras under den tid då det är tillåtet. Om en väg är på väg att undermineras eller om bäverdämmet stör vandringsfisk kan det vara skäl till att en länsstyrelse beviljar rivning även vid ”fel” tidpunkt. Då läggs också ofta krav om att bävrarna ska dödas in som villkor.
Men det finns också andra lagar att förhålla sig till. Om en bäverdamm funnits länge innebär det en väsentlig ändring av naturmiljön om dammen plötsligt rivs. Det kan vara förbjudet enligt miljöbalken[2]. Idag anses våtmarker viktiga att bevara.
Det förekommer också att bäverdämmen måste åtgärdas. Fördämningar som ställer till problem för vatten- och avloppsförsörjning eller väghållning kan det finnas skyldighet att åtgärda enligt väglagen, plan- och bygglagen, anläggningslagen eller lagen om allmänna vattentjänster. På platser där det finns beslut om dikning är markägaren också skyldig att underhålla dikena enligt miljöbalken. Men även om det finns en skyldighet att åtgärda de problem ett bäverdämme kan ställa till med gäller fortfarande tidsbegränsningen för rivning som finns i jaktförordningen. Det är tillåtet 1 maj – 30 september, men länsstyrelsen kan bevilja tillstånd om det är risk för allmän fara.
En bäverhydda eller en bohåla får i princip inte förstöras alls. Men precis som med dämmen kan länsstyrelsen ge tillstånd under tiden oktober – april. Dock bara om det är absolut nödvändigt för att förhindra allvarliga skador.
Den som vill riva ett bäverbygge genom att spränga eller schakta kan därutöver behöva göra en särskild anmälan om det till länsstyrelsen.
Referenser
[1] Jaktförordning (1987:905) https://lagen.nu/1987:905
[2]Miljöbalken https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808