Lura bävrarna med nät och rör
Det går att hitta lösningar när bävrar försöker bygga dammar på olämpliga ställen. Ofta handlar det om kombinationer av rör som reglerar vattennivån och nät som hindrar bävrarna från att sätta igen dem. Bävrar.se listar några lösningar som överlistar dammbyggarna.
Varför dämmer bävrarna i vattendrag?
Bävrar bygger dämmen av flera skäl och man brukar dela in dem i primär- och sekundärdämmen. Primärdämmet är till för att hålla vattennivån hög och stabil vid hyddan eller hålan, eftersom ingången alltid ska vara under vattenytan. Vidare behöver vattendjupet vara tillräckligt för att bävrarna ska kunna lägga upp ett eventuellt vinterförråd i vattnet utanför hyddan.
Sekundärdämmen kan ha flera funktioner. Ett sekundärdämme straxt nedströms primärdämmet gör att vattentrycket mot primärdämmet minskar. Det i sin tur minskar risken att det spolas bort. Andra sekundärdämmen kan skapa säker åtkomst till föda som finns längre bort från vattendragets ursprungliga strandlinje.
Var dämmer de?
Bävrar dämmer bara om de tycker att det behövs. För att ta reda på när de tycker att det gjorde jag och Sofia Sollenberg en studie 2006[1]. Vi tittade på hur breda och djupa vattendrag var straxt nedströms ett bäverdämme, och jämförde med bredd och djup vid bäverhyddor där bävrarna inte byggt något dämme nedströms. Vid de 74 dämmen vi studerade var medeldjupet där de dämt 36 centimeter. Det djupaste stället var 85 centimeter. Medelbredden vid dämmet var 2,5 meter. Det bredaste stället var 6 meter.
Vår slutsats var att de flesta bävrar tycker att ett vattendjup av 80 – 90 centimeter är tillräckligt. Är det grundare vill de gärna göra något åt det – och då bygger de ett dämme. Flertalet dämmen i studien höjde vattennivån till en bit under metern.
Ta bort dämmen och bävrar
I Sverige är det idag vanligt att man river dämmet och även dödar bävrarna när de dämt på ett olämpligt ställe.
Det är dock inte alltid lyckat. Bävrar är ofta snabba att laga rivna dämmen. Och även om bävrarna jagats bort är det risk att nya bävrar flyttar in.
Rivning av dämmen
Att riva bäverdämmen är juridiskt sett en form av jakt. Följaktligen är det endast jakträttsinnehavaren som får göra det, i annat fall är det ett jaktbrott. Jakträttsinnehavaren har rätt att riva bäverdämmen från första maj till sista augusti utan särskilt tillstånd. Vill man göra det andra tider på året krävs länsstyrelsens tillstånd. Att riva bäverhyddor/boplatser är i princip aldrig tillåtet. Länsstyrelsen kan dock ge tillstånd till det om de problem som uppstått inte går att lösa på annat sätt.
Det kan vara bra att komma ihåg att bävern vanligen föder sina ungar i maj – juni.
Om ett aktivt primärdämme rivs är risken att bävrarna bygger upp dämmet igen mycket stor. Rivning av sekundärdämmen har större chanser att ge ett bestående resultat.
Jakt
Att skjuta bort bävrarna från en plats är givetvis en lösning, men det tar mycket tid och det är svårt att veta när tillräckligt många ur familjegruppen är fällda.
En mer effektiv metod är att använda slagfällor av typen Conibear. För att få använda slagfällor måste man ha tillstånd från länsstyrelsen och man måste också ha gått en utbildning i handhavande, bland annat för att minimera risken för felfångst av utter.
Nivåreglerande metoder
Om det räcker med att sänka vattennivån en bit för att för att förhindra oacceptabla skador, eller för att förhindra att vattennivån höjs ytterligare, så finns några olika metoder där man lägger rör genom dämmet. Gemensamt för dem är att det gäller att bävrarna inte kan hitta "läckan". Röränden i uppströmsändan placeras i en bur. Det är viktigt att röret hamnar tillräckligt djupt under ytan för att det inte ska bli virvlar och ljud, annars hittar bävrarna insuget och försöker täppa till det. Det kvarvarande djupet bör också vara tillräckligt för bävrarnas behov. Det är också viktigt att använda tillräckligt grova rör så att de fungerar även vid höga vattenflöden.
Flexible pond leveler, Beaver Baffler™, Castor Master™
Den här konstruktionen innebär att man lägger ett flexibelt dräneringsrör igenom dämmet vid önskad vattennivå. Röret läggs så att inloppet ligger 10 – 12 meter uppströms. Inloppet innesluts i en bur av armeringsnät.
Flexible pond leveler. Källa: beaverinstitute.org
Clemson pond leveler
Den här varianten utvecklades vid Clemsonuniversitetet i South Carolina och är mer komplicerad än den ovanstående. Å andra sidan krävs mindre underhåll, och risken att den täpps till av bävrarna eller av material som kommer med vattnet är minimal.
Buren i uppströmsänden utgörs av ett grovmaskigt nätrör. Det fästs med distanser mot ett styvt rör av polyeten eller polypropen, med en mängd grova hål i. Detta kopplas sedan till ett böjligt rör nedströms dämmet.
Denna konstruktion kan också användas som skydd mot att bävrar bygger ett dämme genom att täppa igen kulvertar. Nätröret anpassas då till kulvertrörets dimension.
Clemson pond leveler. I bilden visas rör av plasten PVC. Av miljöskäl kan dock polyeten eller polypropen vara bättre material. Källa: Clemson University
Pond drain pipe
Det finns flera varianter på hur man kan använda sig av stela plaströr som man perforerat i uppströmsdelen. De är visserligen enklare att tillverka och installera än andra konstruktioner, men det är större risk att bävrarna hittar och täpper till insugsändan eller att skräp täpper till sidohålen.
Pond drain pipe. Källa: Massachusetts Division of Fisheries and Wildlife
Igensatta kulvertar
Det är vanligt att bävrar skapar dammar genom att täppa igen kulvertar under vägar. Generellt ökar risken att de dämmer med minskad diameter på kulverten. Vägen kan då svämmas över och i värsta fall spolas bort vid höga vattenflöden. Det finns en mängd olika lösningar på det här problemet och här presenteras några.
Trapetsformad inhägnad av inloppet till en kulvert.
Källa: beaversolutions.com
Beaver deceiver™
En av de vanligaste konstruktionerna är en så kallad "Beaver deceiver™" som utvecklats av Skip Lisle i Vermont, USA. Hans lösning hindrar bävrarna från att dämma i kulverten genom att en nätbur skyddar inloppet. Den vanligaste varianten är en trapetsformad inhägnad, ett "trapezoidal fence".
Beaver deceiever.
Källa: beaverdeceivers.com
I vissa fall kan det vara nödvändigt att anpassa konstruktionen till den specifika lokalen för att den ska fungera som tänkt. Varianten i den andra bilden är till exempel kompletterad med ett dräneringsrör som slutar i en nätbur en bit uppströms (jämför "Flexible pond leveler" ovan).
Läs mer om Skip Lisle (engelska) >>
Diversion fence™.
Källa: beaverinstitute.org
Diversion fence™
En relativt enkel lösning är att påbörja ett dammbygge en bit ifrån inloppet till kulverten, som bävrarna lockas att fortsätta på. Det är en fördel om startdämmet byggs så att det porlar ljudligt, eftersom det triggar bävrarna att laga det. Konstruktionen kallas ibland för en "starter dam", eller "Diversion fence™". Den hindrar inte bävrarna från att dämma, men flyttar dämmet ut från kulverten. På så sätt behålls fördelarna med bäverdammen samtidigt som vägen och kulverten skyddas.
Beavercone.org
Beavercone
Beavercone är ett kanadensiskt patent som funnits på marknaden i tio år. Konerna finns i en rad storlekar men är kanske främst tänkta för litet större rör.
Beaver Stop™
För större runda kulvertrör kan man använda en Beaver Stop™, som består av ett inre och ett yttre rör av armeringsnät. De två rören hålls isär med distanser.
Hinder för fiskvandring
Forskning har nämligen visat att vandrande fisk kan gynnas av förekomsten av bäverdammar. Läs gärna texten om bävrar och fisk här på Bävrar.se och titta på det inspelade föredraget från jubileumsworkshopen i Uppsala.
Snohomish pond leveler hjälper vandringsfisk förbi bäverdammar.
Snohomish pond leveler
I västra USA har man utvecklat en variant av den ovan beskrivna nivåreglerande konstruktionen som kallas "Snohomish pond leveler". Den består av en låda med ett eller flera trappsteg som man fäster i utloppsänden av röret. Fisken kan då fås att simma genom röret och på så sätt passera dämmet.
Länk till en pdf om Snohomish pond leveler med byggtips (engelska) >>
Film som visar nivåreglering med en Snohomish pond leveler (engelska) >>
Genom att sätta gabioner i ett vattendrag hindras bävrarna från att dämma.
Foto: Danderyds kommun
Gabioner
I Danderyds kom man på att man kunde använda gabioner, burar i grov tråd som vanligtvis används för att bygga stenmurar. Om man rivit bort ett dämme hindrar gabionerna bävrarna från bygga upp det igen, och man får fri passage för både vatten och fisk. Med den metoden förlorar man dock fördelarna med bäverdammar.
Gabioner kan också användas preventivt på ställen där tror det finns en risk att bävrarna kan dämma.
Att bara öppna ett jack i dämmet kan hjälpa vandringsfiskar.
Foto: Duncan Halley
Jackning
Ett annat sätt att underlätta för vandrande lekfisk är om man under vandringsperioden gör jack i dämmena. I synnerhet under torrsomrar kan det vara avgörande för fisken.
Under sommaren är det inte något större problem för bävrarna om dämmet jackas, och de har gott om tid att laga det innan det blir vinter. När bävrarna lagat dämmet har de samtidigt skapat en bättre övervintringsmiljö för unga fiskar.
Lästips
Working with Beavers. Nick Gerich vid den amerikanska skogsmyndigheten USDA Forest Service. https://www.spa.usace.army.mil/Portals/16/docs/civilworks/regulatory/Stream%20Information%20and%20Management/USDA%20FS%20Working%20with%20Beavers.pdf
Techniques for Mitigating Human/Beaver Conflicts in Urban and Suburban Environments. Beaver Solutions, Animal Alliance of Canada och Ottawa-Carleton Wildlife Centre och finansierad av Animal Alliance of Canada, 2016. https://www.animalalliance.ca/wp-content/uploads/2018/04/Beaver-Manual_May-2016.pdf
The Use of Water Flow Devices in Addressing Flooding Problems Caused by Beaver In Massachusetts Langlois, S.A. och T.A. Decker. Massachusetts Division of Fisheries & Wildlife, 2004. https://wildlifehelp.org/sites/default/files/attachments/state_specific/beaver-water-flow-devices_massachusetts.pdf
Beaver Institute. Amerikansk ideell organisation som vill främja våtmarksrestaurering med hjälp av bävrar. https://www.beaverinstitute.org/problems-solutions/overview/
Beaver Solutions Företag som säljer olika system för bäverförvaltning. https://www.beaversolutions.com
Referenser
[1] Hartman, G.&Törnlöv, S. 2006. Influence of watercourse depth and width on dam-building behaviour by Eurasian beaver. J. of Zoology 268 https://doi.org/10.1111/j.1469-7998.2005.00025.x