Så skyddar du träd mot bäver -
missarna att undvika
Den finns två enkla metoder att rädda sina lövträd, trots att det finns bäver i närheten: att sätta nät runt stammarna, eller att måla dem med sandblandad färg. Det finns dock ett antal fallgropar att undvika.
bävrar.se listar de viktigaste här.
Ett rejält nät runt stammen på ett träd håller bävertänderna borta. Det ska vara ett formstabilt putsnät, som finns i de flesta byggvaruhus.
- Det är viktigt att det är ett grövre nät och att det är stabilt, säger Pär-Ola Borgestig, som är Natur-, skog- och friluftsplanerare på Enköpings kommun. Använder man vanligt hönsnät är det risk för att bävern forcerar nätet.
Han har erfarenhet av att skydda träd med putsnät både från Enköping och från tidigare arbete på länsstyrelsen. Nu är det mest parkträd som kommunen vill ha kvar, tidigare var det gamla aspar och ekar i områden med höga naturvärden.
På många andra håll används vanligt hönsnät för att skydda mot bäver. Men det är alltså inte lämpligt, eftersom det inte står emot en bäver som är ute efter favoritträd som asp, sälg eller äpple. Ännu olämpligare är plastnät, som inte alls håller för bävertänder. Dessa båda nättyper kan på sin höjd hålla bävrarna borta så länge det finns andra, onätade favoritträd i närheten.
Det är viktigt att inte vara för snål, så att nätet verkligen räcker runt hela trädet.
- Vi sätter 30 – 40 centimeter omlott, berättar Pär-Ola Borgestig.
Nätet kan klippas i flikar i nederänden, som viks ut. På så sätt kan man hantera ojämnheter som att trädet står snett eller växer i en slänt.
Pär-Ola Borgestig framhåller att det är viktigt att tänka igenom vad man egentligen vill skydda, särskilt om det är ett träd som står snett och därmed är knepigt att näta in.
- I ett naturreservat är det kanske ok att det blir litet gnagt.
Det behöver vara cirka tio centimeter mellan trädet och nätet för att trädet ska kunna växa. Med jämna mellanrum, vartefter trädstammen blir tjockare, behöver nätet bytas ut eller skarvas, annars kommer trädet att växa in i nätet.
- Men med tio centimeters marginal mellan nät och träd borde nätet kunna räcka i tio – tjugo år, beroende på hur snabbt trädet växer, konstaterar Pär-Ola Borgestig.
Välj rätt nät mot bävrar
- använd formstabilt, galvaniserat putsnät
- maskstorlek 19 gånger 19 millimeter
- bredd minst 1 meter (höjden när nätet är monterat)
- nätet behöver gå närmare en meter ovanför högsta snödjup på vintern
- låt nätet sitta 10 centimeter utanför trädet
- låt nätet gå omlott 30 – 40 centimeter
- fäst gärna med ordentlig najtråd. Ett enklare alternativ är buntband.
Buntband är ett enkelt sätt att fästa näten, och som används exempelvis i Enköping. Man får dock tänka på att de är av plast, och att plast så småningom bryts ner. Konstruktionerna behöver i så fall tittas till lite oftare än om de sätts ihop med metalltråd.
Ett sätt som föreslagits för att hantera trädets tillväxt är att hålla ihop nätet med metallfjädrar. Bävrar.se har dock inte hittat några uppföljningar av den metoden. Om fjädrarna inte sitter ordentligt finns risk att hela nätet trillar loss.
Är det flera buskar eller träd nära varandra som ska skyddas kan de hägnas in med ett längre staket. Även här behöver det vara stabilt: stadigt monterade stolpar och ett kraftigt nätmaterial. Det får inte kollapsa för trycket från en hungrig, meterhög, 30-kilos bäver.
Ett annat sätt att skydda träd är att måla stammarna med sandblandad färg. Det har fördelen att bäverskyddet kan bli ganska diskret, eftersom man kan välja färg efter trädstammen. En nackdel är att arter som trivs på stammens nedre del, som mossor och lavar, kan missgynnas av den sandblandade färgen.
Använd ungefär 150 gram sand per liter färg. Måla inte för tjockt, då flagar det lättare. Färgskyddet behöver bättras på med bara något års mellanrum.
Både nät och färg är metoder kräver att man tar höjd för vinterns snödjup.