Vallentuna lurar bävrarna
med rör genom dämme

Sedan i maj 2025 sitter det rör genom ett bäverdämme i Bällsta i Vallentuna. Tack vare röret är nivån i bäcken konstant, trots att bävrarna försöker höja vattennivån[1][2].
Arbetet med att "lura bävern" kom igång efter att någon olovligen rivit ett bäverdämme med hjälp av en grävskopa i november 2024. Då översvämmades en bensinmack och flera villor[3].

– Vi ville förhindra att något liknande skulle ske igen, berättar Ann Wahlström, vattenstrateg på samhällsbyggnadsförvaltningen i Vallentuna.

Rören gör att vattnet kan rinna igenom bäverdämmet, även om djuren fortsätter att bygga på sin konstruktion. Placeringen är viktig: rören måste ligga tillräckligt högt för att bävrarna ska ha en säker ingång till sin hydda. Då måste vattennivån uppströms dämmet alltid vara åtminstone 80 – 100 centimeter. En viktig anledning till att bävrar dämmer är nämligen att de vill vara säkra på att ingången alltid ligger under vattenytan, något som skyddar dem mot både kyla och rovdjur.
Intaget till rören måste ligga en bra bit ifrån själva dämmet och byggas in så att inte bävrarna kommer åt det. Det görs med gabioner, ett slags burar av kraftigt nät. Annars kan bävrarna hitta rörändan och täta ”läckan”. Att sätta en bur runt intaget är också viktigt för att skydda bävrarna. När en annan kommun för några år sedan missade det fastnade en bäver i ett rör och dog.

Ann Wahlström nämner tre skäl till att jobba med lura-bävern-lösningen:
• att förebygga och minska risken för skada på byggnader och infrastruktur
• att låta bävern finnas kvar i naturen, den är en viktig art för många andra djur och växter
• att det är billigare och enklare än att tvingas riva dämmen och anlita jägare

För Vallentuna kommun är rören helt enkelt ett sätt att samexistera med bävrarna.  På kommunens webbsida konstateras: ”En bäverdamm är inte bara en hög av pinnar – det är ett ingenjörsbygge som skapar nya våtmarker, bromsar vattenflöden och ger skydd åt mängder av arter. Där bävern bygger, frodas biologisk mångfald.”[4]

– Bävern ökar i länet och vi blir så att säga inte av med problemet, säger Ann Wahlström.

Liknande konstruktioner har under hösten placerats ut på flera ställen, dels i en liten bäck och dels på tre ställen i Ormstaån.
Uppskattningsvis tar det 24 arbetstimmar att rekognosera, bygga konstruktionen och montera den på plats. Materialet är billigt, bäverluraren består av vägtrumme-plaströr eller perforerade dräneringsrör, gabionburar, trästolpar, betongtyngder, metalltråd. Ann Wahlström räknar med en materialkostnad på litet drygt 10 000 kronor.
Åtgärden behöver följas upp ganska snart efter bygget för att kontrollera att vattennivån regleras till avsedd nivå.
Än så länge har inget underhåll behövts annat än snabbt borttag av skräp. Gabionburarna går att öppna ovanifrån, för att göra det enkelt att rensa.

Annars består underhållet i att rensa inloppet till rören och den gabionbur som skyddar inloppet från vegetation och eventuellt material som bävern petar dit. Vid behov kan delar behöva bytas ut.
Kontroll och uppföljning har hittills inte varit särskilt uppstyrt, utan personal åker förbi och kollar då och då. Tanken är dock att konstruktionerna ska läggas med som tillsynsobjekt i kommunens skötselplanering.

Sus Andersson