Växter du får ha ifred för bävrar (oftast)
Rosor, thuja och fläder är växter som bävrar oftast låter bli – och som därmed kan vara bra att plantera för den som har en trädgård nära ett bäverrevir.
För den som gillar samma träd som bävrar – exempelvis äppelträd – är det bäst att sätta stängsel runt. Eller om det är möjligt: plantera en remsa av exempelvis vide närmast vattnet som ”offerträd”.
Parkförvaltare och villaägare nära bäverområden drabbas ofta av att mödosamt planterade växter visar sig vara bäverfavoriter – och som får gnagskador eller blir helt avverkade.
Att peka ut växter som bävrar undviker är dock inte helt lätt. En genomgång av ett tjugotal amerikanska och europeiska forskningsstudier kring bävrars matvanor visar i första hand vad bävrarna gillar. Vad de inte äter nämns på sin höjd i en bisats. Någon information om örter som inte gillas hittades inte alls, utan bara om buskar och träd.
Träd och buskar bävrar oftast låter vara
(alternativt ger sig på mer sällan)
Barrträd och buskar (Pinus spp, Picea spp, Juniperus communis)
Thujor (Thuja spp. En källa hävdar att de gillar T. plicata)
Klibbal (Alnus glutinosa)
Hagtorn (Crataegus spp)
Rosor (Rosa spp)
Fläder (Sambucus nigra)
Druvfläder(Sambucus racemosa)
Gullregn (Laburnum spp)
Rhododendron (Rhododendron spp)
Skärmtry (Lonicera involucrata)
Smällspirea (Physocarpus opulifolius)
Robinia (Robinia pseudoacacia)
Segelbuske (Amorpha fruticose)
Asklönn (Acer negundo)
Rödlönn (Acer rubrum)
Det finns inga garantier för att bävrar aldrig ger sig på vissa träd eller buskar. Ibland fäller de inte för att äta, utan för att få byggmaterial till hyddor och dammar. De kan också fälla exempelvis klibbal för att lägga på vinterförrådet i vattnet utanför hyddan, för att trycka ned det djupare i vattnet. Barrträd låter de oftast bli, men om det är födobrist kan de ge sig på dem också. På vårvintern kan de ge sig på smågranar, möjligen för att komma åt sockret i den tidiga savstigningen, alternativt på grund av natriumbrist.
Träden bävrar gillar bäst
Sälg och videarter (Salix spp)
Asp och poppel (Populus spp)
Äpple (Malus domestica)
Att svenska bävrar till stora delar lever på björk beror på att det är vårt vanligaste trädslag.
Träd och buskar man är riktigt rädd om kan det vara idé att skydda extra. Ett beprövat sätt är att sätta nät kring stammarna. Det är då viktigt att det är ett kraftigare nät och inte ett höns- eller plastnät – sådana tar sig bävertänderna igenom om det finns något gott innanför. Putsnät är bra och går att få tag i på de flesta byggvaruhus.
Ett annat sätt att skydda träd är att måla stammarna med sandblandad färg. Det har också fördelen att bäverskyddet kan bli ganska diskret, eftersom man kan välja färg efter trädstammen. Färgen behöver dock bättras på med jämna mellanrum.
Båda dessa metoder kräver att man tar höjd för vinterns snödjup.
Ytterligare en metod är att plantera ”offerträd” – träd som bävrarna gillar extra mycket och som håller dem borta från andra växter. Det har inte gjorts mycket forskning på detta, men en studie från 2022 tyder på att det kan vara effektivt[1]. I det fallet studerades risken för att bävrar skulle ge sig på kommersiell odling av ek och ask i Tjeckien. Rekommendationen från studien är att skapa en buffertzon med bäverfavoriter 10 – 20 meter närmast ett bävervatten.
I det fallet framhölls träd som pil och poppel. I Sverige är sannolikt vide, asp och sälg att föredra. Asp är en av bäverns absoluta favoriter, men är besvärlig att ta skott ifrån. Det är också svårt att få uppgrävda rotskott att ta sig. Det är betydligt mycket lättare med exempelvis vide (Salix). Det är bara att trycka ned avklippta bitar i jorden.
Forskarna rekommenderar en blandning av olika mjuka trädslag. De konstaterar att en fördel med sådana här buffertzoner är att de är självföryngrande, och skjuter nytt vartefter bävrarna gnager av dem. Det som är viktigt att tänka på är att zonen måste ha tillräckligt med biomassa för att räcka som mat åt bävrarna i närheten. Blir det födobrist ger de sig ut och letar efter annat.
Lästips
Referenser
[1] Mikulka et al (2022). Using deciduous softwoods to protect commercial forest stands against
damage by Eurasian beaver (Castor fiber L.). Forest Ecology and Management. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2022.120328