Ekosystemingenjör
och nyckelart

Genom att fälla träd i den strandnära zonen påverkar bävern sin närmiljö. De fällda träden är viktiga livsmiljöer för olika arter på land och i vatten. Den största effekten på den omgivande miljön och på den biologiska mångfalden har dock bävrar när de bygger sina karakteristiska fördämningar. Av stor betydelse är att dessa effekter inte bara är lokala, utan att de är synliga och kännbara upp till flera kilometer uppströms bäverdammen. Bävern har alltså en omfattande effekt på hela det omgivande landskapet.

Listan av effekterna blir lång: Bäverdämmen påverkar bland annat vattenflödet, grundvattennivån, transport av sediment i vattnet, koncentrationen av näringsämnen, vattenkemin i största allmänhet, produktionen av växthusgaser i bäverdammen, mängden död ved, samt artsammansättningen och -rikedomen bland växter och djur i vattnet och den strandnära zonen[1].

Vattenflödet

Genom att dämma upp vattnet bidrar bävrar till att höja, eller åtminstone bibehålla, grundvattenspegeln och att förhindra översvämningar nedströms fördämningarna[2]. Det senare genom att hålla vattnet längre uppströms i vattendragen under den kritiska översvämningsperioden. Det här är ekosystemtjänster som hittills underskattats. I klimatförändringens spår kommer de antagligen att få allt större betydelse.

Sedimentfällor

Igenslamning av vattendrag är ett av de stora hoten mot den biologiska mångfalden i vattendrag. Genom fördämningarna bromsas vattenflödet, vilket i sin tur leder till att partiklar som finns i vattnet sedimenterar i bäverdammen. Bäverdammar är sedimentfällor. Vattnet nedströms en bäverdamm har därför mindre slam än vattnet uppströms dammen[1].

Ibland lyfts det fram att igenslammade bäverdämmen skulle vara ett hot mot flodpärlmusslan. Detta verkar dock osannolikt med tanke på att bävern och flodpärlmusslan har samexisterat i många tusen år. Enstaka musselbestånd kan eventuellt påverkas, men på landskapsnivå överväger med stor sannolikhet de positiva effekterna. Filtreringen av vattnet i bäverdammen gynnar bestånd av flodpärlmusslor nedströms fördämningarna.

Näringsämnen och vattenkemi

Bäverdammar har en avvikande vattenkemi jämfört med vattnet upp- och nedströms fördämningarna[1]. Detta har till stor del med vattenflödet att göra, men också med kemiska, fysikaliska och mikrobiologiska processer i dammen. Om en bäverdamm är en källa eller en sänka för näringsämnen beror till stor del på bäverdammens ålder – ju äldre desto större är sannolikheten att den är en fälla[1] och bidrar till att minska problem med övergödning.

I unga nybyggda bäverdammar sker även en omvandling av kvicksilver i dess giftiga form metylkvicksilver[3]. Denna process är dock kortvarig och är inte märkbar när bäverdammarna åldras.

Växthusgaser

Sedimenten i bäverdammar är ofta näringsrika, rika på organiskt material och syrefattiga. Gränsskiktet mellan sediment och vatten i dammen är varmare jämfört med sediment uppströms. Detta skapar goda förutsättningar för produktionen av växthusgaser som metan. Denna potentiellt negativa effekt är dock dåligt undersökt[1].

Död ved

Död ved är en bristvara i det svenska skogslandskapet. Genom att fälla träd skapar bävern död ved i den strandnära zonen. Stora mängder död ved skapar bävern dock framför allt genom själva dammen. Träd som dränks drabbas av syrebrist i rotsystemet. Flera hektar skog kan dö inom loppet av några månader. I Västmanland uppskattades med hjälp av drönarteknik att en enda bäverdamm skapade 184 lågor – alltså liggande döda träd – och 217 torrakor – stående döda träd – per hektar[4]. Bara lågorna motsvarade 800 löpmeter död ved.

Biologisk mångfald

Det är antagligen ingen överdrift att hävda att bävern har gjort mer för naturvården i det svenska skogslandskapet än alla naturvårdsinsatser tillsammans – och detta helt gratis. Det är framför allt skapandet av död ved i både vattnet och på land som förklarar denna enorma effekt[5]. Den döda veden är hemvist för många arter som livnär sig på den, för arter som har den döda veden som substrat eller för arter som gömmer sig bland den döda veden från rovdjur som till exempel många fiskarter.

Frauke Ecke