Sju sätt att säga bäver
på teckenspråk

Det kanske mest använda sättet att säga ”bäver” på teckenspråk är att låta två fingrar från vardera handen mötas i en dubbelkrok, ungefär som ett par gnagande bävertänder. Ett annat tecken är att två fingrar på den ena handen liksom ”gnager” på den andra armen som om den vore en trädstam. Några varianter visar på olika sätt ett par kraftiga framtänder.

Tecknet som härmar en bäversvans som slår.
Foto: Svenskt teckenspråkslexikon https://www.su.se/institutionen-for-lingvistik/ CC BY-NC-SA 4.0

Ytterligare ett bävertecken är inspirerat av en bäversvans, som gör ett varningsplask i vattnet. Ena handflatan ligger på den andra handen och slås nedåt ett par gånger. Det går också bra att bara bokstavera.

Tecknen finns publicerade på Stockholms universitets webbsida Teckenspråkslexikon, med filmsnuttar som visar rörelserna.

Hur vanliga de olika tecknen är har undersökts i enkäter av institutionen för lingvistik på Stockholms universitet. Det är dock förhållandevis få som använder flera av tecknen för bäver, bara några enstaka procent av dem som svarat på enkäten.  Thomas Björkstrand på Teckenspråkslexikonet rekommenderar att man använder dubbelkroken, i och med att den är vanligast.

Näst efter dubbelkroken är svansrörelsen den som flest säger att de använder. Det bävertecknet kan dock vara litet lurigt. Precis som med talat språk kan likartade tecken ibland betyda helt olika saker. I det här fallet kan rörelsen betyda så olika saker som blad, rabarber, Aftonbladet och vimpel.

Skillnaden ges oftast av sammanhanget och lite med hjälp av munrörelserna, berättar Thomas Björkstrand.

Alla tecken för bäver är inhemska, men var och hur de uppstått är inte känt.

- Tecknen kan variera lokalt, det vill säga vara dialekter, skriver Thomas Björkstrand i ett mejl.

- Vi har tyvärr ingen aning om hur gamla de är.

Ordet bäver finns inte alls i de äldsta teckenspråkslexikonen – där det äldsta är från 1916. Då var ju också bävern fortfarande utrotad och hade ännu inte blivit återinförd i Sverige. Läs mer om återintroduktionen här >>

Dokumentationen av det svenska teckenförrådet görs på avdelningen för teckenspråk på institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Hittills har verksamheten registrerat 24 500 tecken. 20 793 av dem är publicerade i ett lexikon som finns på webben.

Sus Andersson